Mmmm mandelbullar...

Min första jul som vegetarian erbjöd inte särskilt mycket trevligt i matväg... Där fanns en grönsakspaj och kokt potatis. Och rödbetssallad. Det var inte särskilt juligt. Därför har vi sedan dess samlat på oss några recept som vi alltid gör vid jul och nu ger nötsteken (baserad på cashewnötter) och mandelbullarna (receptet finns nedan) lika mycket julstämning som vilken julskinka som helst. Jag tänkte (som en slags liten julklapp till er) publicera några av recepten för att ni ska kunna äta vegetariskt och någorlunda klimatsmart även på julen.

Mandelbullar (ca 25 stycken)
1½ dl sötmandel
1½ dl ströbröd
1½ dl herrgårdsost
½ riven gul lök
salt, peppar
3 ägg
1 msk vatten
1 liter vatten med 1 grönsaksbuljongtärning

Mixa mandeln fint i matberedare och blanda med ströbröd, ost, lök, salt, peppar, ägg och vatten. Lägg i en kastrull med kokande vatten + grönsaksbuljong och koka tills bullarna flyter upp. Stek dem sedan i rapsolja för att få fin färg och god stekyta. 

Mums! Potatissoppa! (ft. Helenas 15 minuter i rampljuset)

Idag konstruerade jag en potatissoppa som lunch till min goda vän Helena (som syns på bild nedan). Den blev faktiskt väldigt god, vilket både jag och Helena kan intyga.

Potatissoppa med timjan (2 personer)
3 potatisar
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
5 dl grönsaksbuljong
salt & peppar
timjan

Skala och tärna potatisen och fräs i smör tillsammans med hackad gul lök och pressad vitlöksklyfta i en kastrull. Häll i grönsaksbuljong och koka tills potatisen är mjuk. Mixa alltihop till en slät soppa och krydda, om det behövs, med salt och peppar. Häll i timjan efter smak. 

En liten linssoppa

Jag fick inte till någon bra bild idag, men det här får gå ändå!

Linssoppa (2 personer)
2 dl torkade röda linser
1 gul lök
1 msk tomatpuré
2 dl krossade tomater
timjan
chilipulver
salt, peppar

Koka linserna tills de är mjuka. Fräs den hackade löken i olivolja i en annan kastrull. Häll i tomatpuré, krossade tomater, timjan, chilipulver och ½ liter vatten. Koka upp och häll i linser. Krydda med salt och peppar. Finito! Mycket gott och lätt. 

(PS. Den som har en iPhone eller Androidtelefon kan nu ladda ner Naturskyddsföreningens Grön Guide-applikation som ger massa tips för bättre val av fisk, frukt och grönsaker och för återvinning. DS)

Det är svårt att vara klimatsmart i affären

Tomaten kommer från Spanien. Det är all information som finns att hämta på förpackningen. Utifrån detta kan jag bara konstatera en sak: tomaten kommer från Spanien. Jag vet inte hur den odlats (i växthus eller på friland?). Jag vet inte hur den transporterats (med flyg eller med båt?). Jag vet inte hur klimatsmart den här tomaten är i jämförelse med de andra tomatalternativen som finns i affären (det finns ju en hel del). 

Jag vill ha tillräckligt mycket information om hur produkten har påverkat klimatet för att kunna göra ett klokt, medvetet val, men detta går inte. Även om man har läst bok efter bok om tomaters klimatpåverkan kan man i affären inte vara säker på att man väljer en sort som inte odlats i oljeuppvärmda växthus. Vi behöver bättre märkning av grönsaker för att konsumenter ska kunna göra klimatsmarta matval! Helst en enkelt utformad sådan och lättillgänglig information om ämnet, men tills dess iallafall tillräckligt för att de som väljer att anstränga sig för att äta klimatsmart faktiskt har den möjligheten. Idag är det så svårt! I affären ser alla tomater lika ut och ingen kan berätta för mig hur transporten och odlingen sett ut. 

Så hej mataffärsinnehavaren. Gör det lättare för oss som vill vara snälla mot jorden. Alla kunder måste inte plugga en massa om hållbar mat om den inte vill, men vi som gjort det vill hemskt gärna att det ska löna sig!

Vinterförråd

Vi har gått in i en ny säsong! Nu ska vi äta av vinterförrådet - det som skördades på hösten och går att lagra. Här är en liten lista på saker som är bra att äta från november till mars.

• Svenska äpplen
• Vitkål, rödkål och grönkål
• Rotfrukter (rödbeta, morot, palsternacka, rotselleri, kålrot)
• Potatis
• Europeiska, frilandsodlade grönsaker: aubergine, blomkål, broccoli, fänkål, mangold, paprika, spenat

Inte gourmetklass precis, men helt okej för en måndag

Att slänga matrester är inte direkt det mest hållbara man kan ägna sig åt och det finns miljoner goda saker man kan göra för att förnya söndagsmiddagen så att den räcker ända till tisdag. Idag gjorde jag, mest av lathet ska kanske erkännas, ett försök att slippa laga lunch och använde rester från gårdagens bönchili med tacosmak till att göra en trevlig liten bön-tomat-och-tacopaj. Det hela går mycket snabbt och enkelt. 

Tillverka så mycket pajdeg som du tror kommer räcka till mängden bönchili. Täck botten på en pajform med degen och lämna eventuellt lite till ett lock. Förgrädda i ugnen ca 5 minuter på 200 grader och lägg sedan ner bönchili och något annat som kan passa (jag lade i några ituskurna körsbärstomater). Här kan man antingen välja den ambitiösa vägen och kavla ut ett snyggt lock eller göra som jag (jag hade bråttom - var ju hungrig) och bara klicka ut degen på pajen. Detta blir inte riktigt lika snyggt, men gott ändå. Ställ in pajen i ugnen tills locket har stelnat alt. tills pajen är någorlunda varm. Fina fisket, som far min brukar säga.

Morotssoppa med timjan

Morotssoppa med timjan - 2 personer
2 stora morötter 
1 gul lök
2 små potatisar
1 l grönsaksbuljong
timjan
salt, peppar

Hacka morötter, lök och potatis och fräs i ca 5 minuter. Häll i grönsaksbuljong, låt koka tills grönsakerna är mjuka (tar ca 25 minuter) och krydda. Klart! Fantastiskt enkelt och gott.

Potatis är jättebra

Idag vill jag slå ett litet slag för husmanskost. Det är oftast baserat på råvaror vi har i Sverige, t.ex. potatis som är jättebra eftersom den är odlad i Sverige, håller sig länge och har fler användningsområden än man kan hinna med på ett helt års matlagning. Idag gjorde jag raggmunkar till lunch. De blev inte riktigt som jag väntat mig eftersom jag improviserade lite för mycket (ska det vara så svårt att hålla sig till receptet?). Följ receptet så borde raggmunkarna bli väldigt enkla och snabba att tillverka och synnerligen delikata att äta tillsammans med lingonsylt och kanske någon fin sallad. 

Raggmunkar (2 personer)

1 dl vetemjöl

1 msk vetekli

1 ägg

2 ½ dl mjölk

4 stora potatisar

2 msk margarin

 

Vispa ihop mjöl, vetekli, salt och 1 dl mjölk till en klimpfri smet. Tillsätt ägget och resten av mjölken. Skala och riv potatisen (helst på minsta rivdelen av rivjärnet) och blanda ner i smeten. Smält margarinet i stekpanna och häll ner i smeten. Häll smet i stekpannan och låt den rinna ut. Vänd när smeten stelnat på ovansidan. Vispa smeten mellan varje omgång.

Mat efter säsong - höst

 

 

En av de svårare sakerna med att äta klimatsmart är att veta vilka grönsaker och frukter man ska äta under årets olika säsonger. Just nu befinner vi oss i höstskördesäsongen, som pågår från oktober till november och som innebär att vi ska kunna klara oss på råvaror som odlas i Sverige, då utbudet av svenska grönsaker och frukter är störst under denna tid.  Vi kan gå ut i skogen och plocka svamp och bär och låta de importerade frukterna ersättas av svenska äpplen och päron. Jag brukar utgå från säsongsgrönsakerna när jag ska laga mat och försöker alltid säsongsanpassa de recept jag lägger upp och märka recepten efter vilken säsong de tillhör. När du lagar t.ex. en paj eller soppa kan du välja någon punkt från listan nedan och på valfri recepthemsida/i någon trevlig kokbok söka efter recept där grönsaken ingår.

• Grönsaker (frilandsodlade): broccoli, salladskål, blomkål, vitkål, fänkål, ärter, brytbönor, bondbönor, majs, squash, purjolök, lök, sallat, mangold
• Potatis
• Svamp
• Rotfrukter: rödbeta, morot, palsternacka, jordärtskocka, kålrot, rotselleri, kålrabbi
• Frukt: äpplen, päron, plommon
• Bär: lingon, blåbär, tranbär, hjortron, havtorn
• Bönor och ärter
• Spannmål: korngryn, matvete, nakenhavre
• Europeiska grönsaker & frukter: aubergine, blomkål, broccoli, paprika, spenat, apelsin, citron, kiwi

(Källa: Naturskyddsföreningen och Mat & Klimat av Johanna Björklund, Pär Holmgren och Susanne Johansson)

Ett fantastiskt bröd

Eftersom vi, i vår strävan efter att leva ekologiskt hållbara liv, vill försöka minimera mängden växthusgaser som släppts ut under produktionen och transporten av vår mat är det bra att baka bröd hemma. Bröd är annars ganska tungt, vilket ökar utsläppen vid transport, och inpackat i plastförpackningar. Dessutom vet vi inte riktigt var ingredienserna blivit producerade och hur deras transport har sett ut. Använder man surdeg vid bakningen blir brödet godare och håller sig saftigt längre.

Här är ett recept på en bra rågsurdeg

Mixa 2 dl vatten och 2½ dl rågmjöl. Låt stå i rumstemperatur i lufttät behållare i två dygn. 

Tillsätt 1 dl vatten och 1 dl rågmjöl och låt stå i ett dygn.

Rör ner 1 dl vatten och 1 dl rågmjöl och låt stå ett dygn.

Förvara degen i kylen. Späd med vatten om den verkar bli för tjock. Den ska ha ungefär samma konsistens som våffelsmet. När du använt degen; fyll på med rågmjöl och vatten tills den har våffelsmetskonsistens. 

På denna trevliga blogg finns många recept på riktigt fina surdegsbröd, bland annat Äppelbrödet nedan som provades hemma hos oss och visade sig vara fantastiskt fint och gott. I vårt bröd tillsattes även hasselnötter och russin, vilket gav brödet lite spännande konsistens och smak.

Äppelbröd med rågsurdeg

På morgonen skållas
150 gram grovt rågmjöl
50 gram linfrö
150 gram fullkornsdinkel
en näven pumpakärnor
med 7½ dl kokande vatten
Låt vila 8-10 timmar

Tillsätt 1½ dl surdegsgrund på morgonen när skållningen svalnat

När blandningen vilat, fortsätt med att tillsätta
3 tsk salt
10 gram färsk jäst utrört i 2 dl ljummet vatten
4 grovt delade äpplen med skalet kvar
550 gram vetemjöl
ca 200 gram fullkornsdinkel
och mjöl till bakbordet

Låt degen jäsa ca 2 timmar i degbunken.
Upp på bakbordet där degen delas till två bröd.
Placera i jäskorgar eller brödformar. Lägg gärna några äppelringar i botten för en snygg effekt.
Jäs ca 40 minuter.
Värm under tiden ugnen till 250 grader (varmluftsugn)

Sätt in bröden i ugnen.
I med ½ dl vatten i ugnsblecken i botten av ugnen. (detta för att brödet ska få en fin skorpa)
Grädda ca 6 minuter på full värme, sänk till 200 grader och grädda vidare tills brödet har en temp på ca 97 grader.

Det må verka lite krångligt, men det är väl värt det när det är färdigt. För såhär fint blev det!

Linsrutor

Torkade linser är ett bra alternativ till kött när det kommer till protein. Linserna kokas och används i soppor, grytor och biffar och är lätta, vilket ger mindre utsläpp vid transport. Här har jag gjort linsrutor med smak av curry och för att göra det hela ännu mer klimatvänligt kan man istället göra biffar av samma recept. Man sparar då energi genom att inte använda ugnen. (Jag har dock inte testlagat detta, så jag kan inte ansvara för hur bra det fungerar.) Smaksättningen kan också varieras i det oändliga med t.ex. närproducerad ost eller olika kryddor. 

Linsrutor - 4 personer
3 dl torkade röda linser 
1 gul lök
1 skiva grovt bröd
1 ägg
3 tsk curry
3 tsk gurkmeja 
salt, peppar

Koka linserna i 4 ½ dl vatten tills linserna är mjuka och har absorberat allt vatten. Hacka och fräs löken och blanda med linserna, söndersmulat bröd, ägg och kryddor. Bre ut i en liten ugnsform och sätt in i ugnen (200 grader) tills färgen blivit fin och lite gyllenbrun. 

Servera med potatismos gjort på närproducerad potatis. (Vi använder potatis från ett självplock i Hissjö.)

Tydlighet & klarhet i begreppsdjungeln

Idag tänkte jag för klarhetens skull bena ut några begrepp och märkningar ni säkert hört  talas om förut, men kanske inte fullt ut vet vad de står för.

• Ekologiskt - ett begrepp som är populärt att slänga runt och använda om allt möjligt, från mat och kläder till livsstil. Enligt författarna till den fantastiska boken Mat & Klimat (Medströms Bokförlag 2008) innebär ekologisk produktion att det inte är tillåtet att använda handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel för att bekämpa ogräs, insekter och svamp. Man använder sig istället av naturliga metoder för att bli av med skadegörare och ogräs. Djurhållningen är mer human då djuren ska ha möjlighet att vistas ute och ha utrymme nog att ägna sig åt sitt naturliga beteende (dvs grisar och hönor ska få böka respektive sprätta utomhus). Djuren ska till största delen äta ekologiskt odlat foder och det mesta ska vara producerat på gården. Djuren ska inte behöva resa mer än åtta timmar och de ska slaktas, under lugna förhållanden, samma dag som de anländer till slakteriet.

• KRAV-märkning får användas av den bonde som uppfyller de regler som finns för ekologisk produktion. Dessa regler ändras med jämna mellanrum. Fristående kontrollanter kontrollerar att gårdarna uppfyller kraven. KRAV-märkningen står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. 

• Ser du Svenskt Sigill på en produkt kan du vara säker på att produkten är producerad i Sverige. Märket garanterar även att djuren kan ägna sig åt sitt naturliga beteende och att deras välbefinnande kontrolleras, att gårdarna utövar skydd för vattendrag och att maten är fri från genmodifierade organismer. Oberoende kontrollanter besöker gårdarna och kontrollerar om reglerna följs. 

• Genmodifierade organismer (eller GMO) är (enligt Naturskyddsföreningen) växter, djur eller mikroorganismer som fått sina ärftliga egenskaper förändrade med metoder som inte förekommer naturligt. Om dessa sprider sig kan det bl.a. leda till minskad biologisk mångfald. Det råder stor osäkerhet om hur konsekvenserna av en spridning av GMO i naturen skulle se ut och därför är många skeptiska till huruvida vi ska använda oss av dessa organismer eller ej. 

Svamp & broccolipaj med matvete- & linssallad

Idag följde jag med mina föräldrar ut i skogen för att plocka trattkantareller, som är helt fantastiska eftersom de är supergoda, gratis och mycket, mycket närproducerade och ekologiskt odlade. Vi torkar svamparna på tidningspapper, förvarar dem i glasburkar och blöter upp dem i vatten innan vi ska använda dem eller smular dem i soppa eller sås.

Svamp & broccolipaj

I den här pajen använde jag färska kantareller, men det går såklart lika bra att använda någon annan trevlig svamp. Broccolin jag använde var svenskproducerad.

200 g smör eller margarin

2 dl grahamsmjöl

2 dl vetemjöl

1 ½ msk iskallt vatten

½ tsk salt

2 broccolihuvuden

ca 1 liter svamp (svårt att säga exakt mängd då svampen drar ihop sig, så ta lite i taget och se hur mycket det blir)

4 ägg

4 dl mjölk

2 kryddmått salt

peppar

2 dl ost (gärna närproducerad)

Mixa ihop smör/margarin, mjöl och salt i hushållsassistent eller med elvisp med degkrokar. Sluta när degen börjat klumpa ihop sig och tillsätt vatten. Krama ihop degen och lägg i kylen (eller annat svalt ställe) i ca 30 minuter. Koka under tiden broccolin i lättsaltat vatten i ca 15 minuter eller tills den är mjuk. Stek svampen i stekpanna utan fett tills den blivit någorlunda tömd på vatten. Vispa ihop ägg, mjölk, salt och ost. Tryck ut pajdegen i en pajform och förgrädda den ca 10 minuter i 200 grader. Lägg sedan broccoli och svamp i pajformen och häll på äggstanning. Sätt in i ugnen i ungefär 40 minuter eller tills pajen fått fin färg och stelnat i mitten.

Rotfruktsmiddag

Rotfrukter är bra mat om man vill vara snäll mot klimatet. I Sverige odlas många jättegoda rotfrukter och många finns dessutom som ekologiska alternativ i mataffären. Här är två rotfruktsbaserade recept som är enkla, goda och nyttiga. (Har för övrigt lärt mig att rödbetor är förvånansvärt bra på att färga av sig. På allt.)

Rödbetssoppa (4 portioner)

400 g rödbetor

Vatten & salt

1 gul lök

Rapsolja till stekning

1,25 l vatten

2 tärningar grönsaksbuljong

Salt & peppar

Skölj rödbetorna, lägg dem i en kastrull och häll i så mycket vatten att det täcker rödbetorna. Häll i 2 tsk salt per liter vatten. Koka rödbetorna tills de är mjuka (vilket tar ca 40 minuter). Hacka lök och fräs den i rapsolja. Häll i vatten och buljong och koka 15 minuter under lock. Skala och riv rödbetorna grovt (när de har fått svalna lite) och lägg ner dem i soppan. Koka upp, salta och peppra. Servera gärna med ett gott bröd.

Råkostsallad

Här kan du lägga i lite av varje av de grönsaker du har hemma/känner för.

3 morötter

½ blomkålshuvud

1 rödlök

¼ vitkålshuvud

Dressing

1 äggula

4 msk rapsolja

1 msk vitvinsvinäger

salt & peppar

Skala och riv morötterna grovt. Hacka blomkål, lök och vitkål och blanda allt i en stor skål. Vispa ihop äggula, rapsolja och vinäger och krydda med salt och peppar. Blanda ihop allt och låt stå i minst en timme innan servering. 

Introduktion (ett inlägg om mig, dig och mat)

Hej kära läsare, jag heter My och går sista året på Arena natur-programmet på Midgårdsskolan i Umeå. Det du läser just nu är en del av mitt projektarbete och jag hoppas/tror/vill att du kommer att ta med dig något härifrån när du lämnar min blogg.

I vårt val av mat måste vi ta ett ansvar för att vara rädda om den jord som ger oss maten och möjliggör vår existens. Därför vill jag i mitt projektarbete, som resulterar i denna blogg, ge dig kunskap och inspiration för att du ska kunna välja mat som är snällare mot vår jord och vårt klimat. Jag hoppas att du som läser kommer att bli inspirerad till att prova något nytt och kanske på något vis förändra ditt sätt att tänka när du står i mataffären och ska välja varor i det gigantiska utbud vi har idag.

Jag äter inte kött och därför kommer alla recept som läggs upp på bloggen att vara vegetariska. Det betyder inte att jag tycker jag att debatten om huruvida kött kan vara en del i en klimatsmart kosthållning  inte är intressant, tvärtom faktiskt, så jag kommer också att skriva om ekologiskt hållbar köttkonsumtion. (Och vem är jag att bestämma vad du ska äta och inte äta?) Du kan alltid komplettera recepten med någon trevlig köttbit från ett djur nära dig som blivit uppfött på gräs. Mer om detta senare.

Och glöm för all del inte att kommentera om vadsomhelst. Tips. Frågor. Klagomål.