fredag 26 november 2010

Det är svårt att vara klimatsmart i affären

Tomaten kommer från Spanien. Det är all information som finns att hämta på förpackningen. Utifrån detta kan jag bara konstatera en sak: tomaten kommer från Spanien. Jag vet inte hur den odlats (i växthus eller på friland?). Jag vet inte hur den transporterats (med flyg eller med båt?). Jag vet inte hur klimatsmart den här tomaten är i jämförelse med de andra tomatalternativen som finns i affären (det finns ju en hel del). 

Jag vill ha tillräckligt mycket information om hur produkten har påverkat klimatet för att kunna göra ett klokt, medvetet val, men detta går inte. Även om man har läst bok efter bok om tomaters klimatpåverkan kan man i affären inte vara säker på att man väljer en sort som inte odlats i oljeuppvärmda växthus. Vi behöver bättre märkning av grönsaker för att konsumenter ska kunna göra klimatsmarta matval! Helst en enkelt utformad sådan och lättillgänglig information om ämnet, men tills dess iallafall tillräckligt för att de som väljer att anstränga sig för att äta klimatsmart faktiskt har den möjligheten. Idag är det så svårt! I affären ser alla tomater lika ut och ingen kan berätta för mig hur transporten och odlingen sett ut. 

Så hej mataffärsinnehavaren. Gör det lättare för oss som vill vara snälla mot jorden. Alla kunder måste inte plugga en massa om hållbar mat om den inte vill, men vi som gjort det vill hemskt gärna att det ska löna sig!

onsdag 24 november 2010

Vinterförråd

Vi har gått in i en ny säsong! Nu ska vi äta av vinterförrådet - det som skördades på hösten och går att lagra. Här är en liten lista på saker som är bra att äta från november till mars.

  • Svenska äpplen
  • Vitkål, rödkål och grönkål
  • Rotfrukter (rödbeta, morot, palsternacka, rotselleri, kålrot)
  • Potatis
  • Europeiska, frilandsodlade grönsaker: aubergine, blomkål, broccoli, fänkål, mangold, paprika, spenat

tisdag 23 november 2010

Inte gourmetklass precis, men helt okej för en måndag

Att slänga matrester är inte direkt det mest hållbara man kan ägna sig åt och det finns miljoner goda saker man kan göra för att förnya söndagsmiddagen så att den räcker ända till tisdag. Idag gjorde jag, mest av lathet ska kanske erkännas, ett försök att slippa laga lunch och använde rester från gårdagens bönchili med tacosmak till att göra en trevlig liten bön-tomat-och-tacopaj. Det hela går mycket snabbt och enkelt. 

Tillverka så mycket pajdeg som du tror kommer räcka till mängden bönchili. Täck botten på en pajform med degen och lämna eventuellt lite till ett lock. Förgrädda i ugnen ca 5 minuter på 200 grader och lägg sedan ner bönchili och något annat som kan passa (jag lade i några ituskurna körsbärstomater). Här kan man antingen välja den ambitiösa vägen och kavla ut ett snyggt lock eller göra som jag (jag hade bråttom - var ju hungrig) och bara klicka ut degen på pajen. Detta blir inte riktigt lika snyggt, men gott ändå. Ställ in pajen i ugnen tills locket har stelnat alt. tills pajen är någorlunda varm. Fina fisket, som far min brukar säga.


onsdag 17 november 2010

Morotssoppa med timjan


Morotssoppa med timjan - 2 personer
2 stora morötter 
1 gul lök
2 små potatisar
1 l grönsaksbuljong
timjan
salt, peppar

Hacka morötter, lök och potatis och fräs i ca 5 minuter. Häll i grönsaksbuljong, låt koka tills grönsakerna är mjuka (tar ca 25 minuter) och krydda. Klart! Fantastiskt enkelt och gott.

torsdag 4 november 2010

Potatis är jättebra

Idag vill jag slå ett litet slag för husmanskost. Det är oftast baserat på råvaror vi har i Sverige, t.ex. potatis som är jättebra eftersom den är odlad i Sverige, håller sig länge och har fler användningsområden än man kan hinna med på ett helt års matlagning. Idag gjorde jag raggmunkar till lunch. De blev inte riktigt som jag väntat mig eftersom jag improviserade lite för mycket (ska det vara så svårt att hålla sig till receptet?). Följ receptet så borde raggmunkarna bli väldigt enkla och snabba att tillverka och synnerligen delikata att äta tillsammans med lingonsylt och kanske någon fin sallad. 


Raggmunkar (2 personer)
1 dl vetemjöl
1 msk vetekli
1 ägg
2 ½ dl mjölk
4 stora potatisar
2 msk margarin
 
Vispa ihop mjöl, vetekli, salt och 1 dl mjölk till en klimpfri smet. Tillsätt ägget och resten av mjölken. Skala och riv potatisen (helst på minsta rivdelen av rivjärnet) och blanda ner i smeten. Smält margarinet i stekpanna och häll ner i smeten. Häll smet i stekpannan och låt den rinna ut. Vänd när smeten stelnat på ovansidan. Vispa smeten mellan varje omgång.

tisdag 2 november 2010

Mat efter säsong - höst

 
 
En av de svårare sakerna med att äta klimatsmart är att veta vilka grönsaker och frukter man ska äta under årets olika säsonger. Just nu befinner vi oss i höstskördesäsongen, som pågår från oktober till november och som innebär att vi ska kunna klara oss på råvaror som odlas i Sverige, då utbudet av svenska grönsaker och frukter är störst under denna tid.  Vi kan gå ut i skogen och plocka svamp och bär och låta de importerade frukterna ersättas av svenska äpplen och päron. Jag brukar utgå från säsongsgrönsakerna när jag ska laga mat och försöker alltid säsongsanpassa de recept jag lägger upp och märka recepten efter vilken säsong de tillhör. När du lagar t.ex. en paj eller soppa kan du välja någon punkt från listan nedan och på valfri recepthemsida/i någon trevlig kokbok söka efter recept där grönsaken ingår.
  • Grönsaker (frilandsodlade): broccoli, salladskål, blomkål, vitkål, fänkål, ärter, brytbönor, bondbönor, majs, squash, purjolök, lök, sallat, mangold
  • Potatis
  • Svamp
  • Rotfrukter: rödbeta, morot, palsternacka, jordärtskocka, kålrot, rotselleri, kålrabbi
  • Frukt: äpplen, päron, plommon
  • Bär: lingon, blåbär, tranbär, hjortron, havtorn
  • Bönor och ärter
  • Spannmål: korngryn, matvete, nakenhavre
  • Europeiska grönsaker & frukter: aubergine, blomkål, broccoli, paprika, spenat, apelsin, citron, kiwi
(Källa: Naturskyddsföreningen och Mat & Klimat av Johanna Björklund, Pär Holmgren och Susanne Johansson)