Ett fantastiskt bröd

Eftersom vi, i vår strävan efter att leva ekologiskt hållbara liv, vill försöka minimera mängden växthusgaser som släppts ut under produktionen och transporten av vår mat är det bra att baka bröd hemma. Bröd är annars ganska tungt, vilket ökar utsläppen vid transport, och inpackat i plastförpackningar. Dessutom vet vi inte riktigt var ingredienserna blivit producerade och hur deras transport har sett ut. Använder man surdeg vid bakningen blir brödet godare och håller sig saftigt längre.

Här är ett recept på en bra rågsurdeg

Mixa 2 dl vatten och 2½ dl rågmjöl. Låt stå i rumstemperatur i lufttät behållare i två dygn. 

Tillsätt 1 dl vatten och 1 dl rågmjöl och låt stå i ett dygn.

Rör ner 1 dl vatten och 1 dl rågmjöl och låt stå ett dygn.

Förvara degen i kylen. Späd med vatten om den verkar bli för tjock. Den ska ha ungefär samma konsistens som våffelsmet. När du använt degen; fyll på med rågmjöl och vatten tills den har våffelsmetskonsistens. 

På denna trevliga blogg finns många recept på riktigt fina surdegsbröd, bland annat Äppelbrödet nedan som provades hemma hos oss och visade sig vara fantastiskt fint och gott. I vårt bröd tillsattes även hasselnötter och russin, vilket gav brödet lite spännande konsistens och smak.

Äppelbröd med rågsurdeg

På morgonen skållas
150 gram grovt rågmjöl
50 gram linfrö
150 gram fullkornsdinkel
en näven pumpakärnor
med 7½ dl kokande vatten
Låt vila 8-10 timmar

Tillsätt 1½ dl surdegsgrund på morgonen när skållningen svalnat

När blandningen vilat, fortsätt med att tillsätta
3 tsk salt
10 gram färsk jäst utrört i 2 dl ljummet vatten
4 grovt delade äpplen med skalet kvar
550 gram vetemjöl
ca 200 gram fullkornsdinkel
och mjöl till bakbordet

Låt degen jäsa ca 2 timmar i degbunken.
Upp på bakbordet där degen delas till två bröd.
Placera i jäskorgar eller brödformar. Lägg gärna några äppelringar i botten för en snygg effekt.
Jäs ca 40 minuter.
Värm under tiden ugnen till 250 grader (varmluftsugn)

Sätt in bröden i ugnen.
I med ½ dl vatten i ugnsblecken i botten av ugnen. (detta för att brödet ska få en fin skorpa)
Grädda ca 6 minuter på full värme, sänk till 200 grader och grädda vidare tills brödet har en temp på ca 97 grader.

Det må verka lite krångligt, men det är väl värt det när det är färdigt. För såhär fint blev det!

Linsrutor

Torkade linser är ett bra alternativ till kött när det kommer till protein. Linserna kokas och används i soppor, grytor och biffar och är lätta, vilket ger mindre utsläpp vid transport. Här har jag gjort linsrutor med smak av curry och för att göra det hela ännu mer klimatvänligt kan man istället göra biffar av samma recept. Man sparar då energi genom att inte använda ugnen. (Jag har dock inte testlagat detta, så jag kan inte ansvara för hur bra det fungerar.) Smaksättningen kan också varieras i det oändliga med t.ex. närproducerad ost eller olika kryddor. 

Linsrutor - 4 personer
3 dl torkade röda linser 
1 gul lök
1 skiva grovt bröd
1 ägg
3 tsk curry
3 tsk gurkmeja 
salt, peppar

Koka linserna i 4 ½ dl vatten tills linserna är mjuka och har absorberat allt vatten. Hacka och fräs löken och blanda med linserna, söndersmulat bröd, ägg och kryddor. Bre ut i en liten ugnsform och sätt in i ugnen (200 grader) tills färgen blivit fin och lite gyllenbrun. 

Servera med potatismos gjort på närproducerad potatis. (Vi använder potatis från ett självplock i Hissjö.)

Tydlighet & klarhet i begreppsdjungeln

Idag tänkte jag för klarhetens skull bena ut några begrepp och märkningar ni säkert hört  talas om förut, men kanske inte fullt ut vet vad de står för.

• Ekologiskt - ett begrepp som är populärt att slänga runt och använda om allt möjligt, från mat och kläder till livsstil. Enligt författarna till den fantastiska boken Mat & Klimat (Medströms Bokförlag 2008) innebär ekologisk produktion att det inte är tillåtet att använda handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel för att bekämpa ogräs, insekter och svamp. Man använder sig istället av naturliga metoder för att bli av med skadegörare och ogräs. Djurhållningen är mer human då djuren ska ha möjlighet att vistas ute och ha utrymme nog att ägna sig åt sitt naturliga beteende (dvs grisar och hönor ska få böka respektive sprätta utomhus). Djuren ska till största delen äta ekologiskt odlat foder och det mesta ska vara producerat på gården. Djuren ska inte behöva resa mer än åtta timmar och de ska slaktas, under lugna förhållanden, samma dag som de anländer till slakteriet.

• KRAV-märkning får användas av den bonde som uppfyller de regler som finns för ekologisk produktion. Dessa regler ändras med jämna mellanrum. Fristående kontrollanter kontrollerar att gårdarna uppfyller kraven. KRAV-märkningen står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. 

• Ser du Svenskt Sigill på en produkt kan du vara säker på att produkten är producerad i Sverige. Märket garanterar även att djuren kan ägna sig åt sitt naturliga beteende och att deras välbefinnande kontrolleras, att gårdarna utövar skydd för vattendrag och att maten är fri från genmodifierade organismer. Oberoende kontrollanter besöker gårdarna och kontrollerar om reglerna följs. 

• Genmodifierade organismer (eller GMO) är (enligt Naturskyddsföreningen) växter, djur eller mikroorganismer som fått sina ärftliga egenskaper förändrade med metoder som inte förekommer naturligt. Om dessa sprider sig kan det bl.a. leda till minskad biologisk mångfald. Det råder stor osäkerhet om hur konsekvenserna av en spridning av GMO i naturen skulle se ut och därför är många skeptiska till huruvida vi ska använda oss av dessa organismer eller ej. 

Svamp & broccolipaj med matvete- & linssallad

Idag följde jag med mina föräldrar ut i skogen för att plocka trattkantareller, som är helt fantastiska eftersom de är supergoda, gratis och mycket, mycket närproducerade och ekologiskt odlade. Vi torkar svamparna på tidningspapper, förvarar dem i glasburkar och blöter upp dem i vatten innan vi ska använda dem eller smular dem i soppa eller sås.

Svamp & broccolipaj

I den här pajen använde jag färska kantareller, men det går såklart lika bra att använda någon annan trevlig svamp. Broccolin jag använde var svenskproducerad.

200 g smör eller margarin

2 dl grahamsmjöl

2 dl vetemjöl

1 ½ msk iskallt vatten

½ tsk salt

2 broccolihuvuden

ca 1 liter svamp (svårt att säga exakt mängd då svampen drar ihop sig, så ta lite i taget och se hur mycket det blir)

4 ägg

4 dl mjölk

2 kryddmått salt

peppar

2 dl ost (gärna närproducerad)

Mixa ihop smör/margarin, mjöl och salt i hushållsassistent eller med elvisp med degkrokar. Sluta när degen börjat klumpa ihop sig och tillsätt vatten. Krama ihop degen och lägg i kylen (eller annat svalt ställe) i ca 30 minuter. Koka under tiden broccolin i lättsaltat vatten i ca 15 minuter eller tills den är mjuk. Stek svampen i stekpanna utan fett tills den blivit någorlunda tömd på vatten. Vispa ihop ägg, mjölk, salt och ost. Tryck ut pajdegen i en pajform och förgrädda den ca 10 minuter i 200 grader. Lägg sedan broccoli och svamp i pajformen och häll på äggstanning. Sätt in i ugnen i ungefär 40 minuter eller tills pajen fått fin färg och stelnat i mitten.

Rotfruktsmiddag

Rotfrukter är bra mat om man vill vara snäll mot klimatet. I Sverige odlas många jättegoda rotfrukter och många finns dessutom som ekologiska alternativ i mataffären. Här är två rotfruktsbaserade recept som är enkla, goda och nyttiga. (Har för övrigt lärt mig att rödbetor är förvånansvärt bra på att färga av sig. På allt.)

Rödbetssoppa (4 portioner)

400 g rödbetor

Vatten & salt

1 gul lök

Rapsolja till stekning

1,25 l vatten

2 tärningar grönsaksbuljong

Salt & peppar

Skölj rödbetorna, lägg dem i en kastrull och häll i så mycket vatten att det täcker rödbetorna. Häll i 2 tsk salt per liter vatten. Koka rödbetorna tills de är mjuka (vilket tar ca 40 minuter). Hacka lök och fräs den i rapsolja. Häll i vatten och buljong och koka 15 minuter under lock. Skala och riv rödbetorna grovt (när de har fått svalna lite) och lägg ner dem i soppan. Koka upp, salta och peppra. Servera gärna med ett gott bröd.

Råkostsallad

Här kan du lägga i lite av varje av de grönsaker du har hemma/känner för.

3 morötter

½ blomkålshuvud

1 rödlök

¼ vitkålshuvud

Dressing

1 äggula

4 msk rapsolja

1 msk vitvinsvinäger

salt & peppar

Skala och riv morötterna grovt. Hacka blomkål, lök och vitkål och blanda allt i en stor skål. Vispa ihop äggula, rapsolja och vinäger och krydda med salt och peppar. Blanda ihop allt och låt stå i minst en timme innan servering. 

Introduktion (ett inlägg om mig, dig och mat)

Hej kära läsare, jag heter My och går sista året på Arena natur-programmet på Midgårdsskolan i Umeå. Det du läser just nu är en del av mitt projektarbete och jag hoppas/tror/vill att du kommer att ta med dig något härifrån när du lämnar min blogg.

I vårt val av mat måste vi ta ett ansvar för att vara rädda om den jord som ger oss maten och möjliggör vår existens. Därför vill jag i mitt projektarbete, som resulterar i denna blogg, ge dig kunskap och inspiration för att du ska kunna välja mat som är snällare mot vår jord och vårt klimat. Jag hoppas att du som läser kommer att bli inspirerad till att prova något nytt och kanske på något vis förändra ditt sätt att tänka när du står i mataffären och ska välja varor i det gigantiska utbud vi har idag.

Jag äter inte kött och därför kommer alla recept som läggs upp på bloggen att vara vegetariska. Det betyder inte att jag tycker jag att debatten om huruvida kött kan vara en del i en klimatsmart kosthållning  inte är intressant, tvärtom faktiskt, så jag kommer också att skriva om ekologiskt hållbar köttkonsumtion. (Och vem är jag att bestämma vad du ska äta och inte äta?) Du kan alltid komplettera recepten med någon trevlig köttbit från ett djur nära dig som blivit uppfött på gräs. Mer om detta senare.

Och glöm för all del inte att kommentera om vadsomhelst. Tips. Frågor. Klagomål.